AIDA samt communale

Hej! Är allt bra med er?

Vi har det gott i värmen och firar att vi varit här i två veckor idag. Det känns nästan som att vi inte gjort något annat än bott här så det är väl ett gott tecken :)

I tisdags var jag med om en häftig upplevelse. Skolan jag går på anordnar aktiviteter för sina studenter alla dagar i veckan förutom söndagar. Det är allt från promenader i en särklid stadsdel till en opera som jag var på i tisdags. Operan, AIDA, hölls i en ruin vid namn Terme di Caracalla som under Romartiden (byggt ca 217 e. kr.) var ett badhus dit personer gick för svalkande avkoppling och tvagning. Idag är det ett populärt turistmål och under sommaren även plats för utomhusopera då ruinen saknar "tak". Det var otroligt häftigt att sitta med hundratals andra personer under en stjärnklar Romhimmel och lyssna till vacker opera. Italienskan är inte tillräckligt bra för att jag ska förstå exakta handlingen men ett kärleksdrama var det tydligt att det var.

Lite svårt att ta en egen bild över Terme di Caracalla så jag har lånat från google.

Tillsammans med Irene (USA) och Marlon (Holland)

Marlise (Holland) och Deborah (Belgien)

AIDA

Det var förbjudet att ta bilder under operan så också denna bild är lånad från google

men ungeför så här såg det ut.

Idag har vi varit med om Italiens byråkrati. Vi har gått från ställe till ställe, till konstiga byggnader, med ocharmig och sliten inredning, lysrör i taken och med doft av rengöringsmedel. Vi var tvugna att fixa italienska personnummer och kolla upp våra sjukvårdsrättigheter här. Utan Johans hjälpsamma kollegor hade vi varit körda. Att fixa italienskt personnummer gick på en sekund med en liten stämpel på ett papper, dock efter dryga två timmars väntetid innan. På Italiens motsvarighet till Försäkringskassan var en amerikansk anställd kvinna tvungen att hoppa in och översätta åt oss då kollegorna inte längre kunde förklara vad vi hade rätt till. Slutligen gick vi till ett ställe för att välja doktor, mycket intressant möte med den gestikulerande, argaste och mest högljudda italienskan som vi än så länge träffat som passande hade "love calls you" tryckt på sin t-shirt.

Dystra nyheter i dagens tidning..

Efter två veckor i Italien tyckte jag att det var okej att testa lokala sushin.