Mycket har vi sett och upplevt under vårt år i Rom. En del dåliga saker, eller förbättringsområden, men också många bra saker, som vi tar med oss till Sverige.
Minus, dåligt, det vi inte kommer att sakna:
–
- Sciopero. Alla dessa strejker som sätter stopp för framkomligheten i hela stan och som påverkat Johan och många andra resenärer negativt många gånger. Senast förra fredags var det sciopero och man måste då iväg tidigt på morgonen för att inte komma efter 8.30 när allt står still.
- Bristen på källsortering. Papper och kartong "sorteras" tillsammans och plats, glas och metall tillsammans och resten i ett tredje kärl. Stackars den som ska sortera detta, OM det nu sorteras. Vad man gör av t ex farligt avfall är vi fortfarande ovetandes om, våra trasiga glödlampor har t ex Johan tagit till jobbet där man kan lämna in sådant.
- Risken att bli överkörd varje gång man försöker gå på övergångsstället över en gata.
- Kullerstenar som är ojämna eller avsaknaden av kullerstenar som gör att man varit nära att vricka foten X antal gånger.
- Sura miner hos affärsbiträden där lite kundservice borde kunna förväntas.
- 1,2 och 5 cents-mynten. I t ex Holland har de tagit bort de lägsta euro-mynten eftersom de knappt är värda något. I Italien struntar de ofta också i att ge tillbaka hela beloppet. Ska man få 5,43 i växel tillbaka får man endast 5,40. Jag känner mig alltid bara lurad av butikerna när de gör så så ta bort dem.
- Ordet Lei. Vilket innebär att man Ni:ar någon vilket bara blir jobbigt för i vissa situationer bör man Ni:a någon och ibland behöver man det inte. Johan och jag har kört på du den mesta tiden, vi är ju ändå stranieri.
- Alla bilar och fram för allt vespor som schvissar förbi överallt, ofta bara när det gäller korta avstånd istället för att gå a piedi, till fots.
- Alla gatuförsäljare. Mannen som säljer rosor måste väl ändå komma ihåg oss eftersom han frågar lite ivrigt varje vecka om vi vill köpa rosor och vi lika bestämt säger nej varje gång.
- Fattigdom och tiggare, speciellt när barn är inblandade.
- Detta tutande som startar så fort en bil råkar reagera något sent på att det är grönt vid ett trafikljus eller om en person går "i vägen" för bilisten. Stressfaktor=hög.
- Rökning. Många personer, oavsett ålder, röker i Rom, det är snarare konstigt att inte röka.
- Stressen i kollektivtrafiken. Jag undviker verkligen kollektivtrafiken i Rom eftersom jag tycker att det är för jobbigt att bli överkörd när man ska gå av metron eftersom ingen lämnar plats för avstigande, det är alldeles för trångt och mycket folk, hett och svettigt, nedklottrat och folk frågar om man ska kliva av nästa station när man knappt hunnit lämna den innan.
- Toaletterna som ofast saknar toalettsits och toalettpapper, oberoende om man är på en restaurang eller vid en strand.
Plus, positivt, det vi kommer att sakna:
+ - Maten, maten, maten. Jag vet inte vad vi kommer att göra när vi inom den närmsta framtiden antagligen kommer att få cravings efter carbonaran på carbonarastället, raviolin på La Taverna dei Fori Imperiali, en köttbit på Le Tavernelle, salladerna och salumipiatton på piazzan, pizza från pizzerian, lammkottletterna på Taverna Romana osv..
- Vårt vackra Rione Monti som vi vill hävda är den finaste och charmigaste delen i Rom. Man känner sig alltid trygg här, det är nära till butiker, restauranger, barer, övriga stan samt är det charmigt att bo i ett så gammalt hus.
- Via Baccina med vår lägenhet och alla bekanta ansikten.
- Piazza Madonna dei Monti. Denna piazza som gett oss så många roliga dagar och kvällar innehållande mat, dryck, glass, skratt, vänner, kärlek.
- Klimatet. Det blir lättare att leva när man kan sitta på piazzans uteservering året om, temperaturen går sällan under noll och när du inte behöver ha mer än en klänning/t-shirts/shorts på dig under (minst) maj-september.
- Vinet flödar i detta land och det är gott, lättare att få tag på, billigare, har aldrig skruvkork och den dagen bag in box kommer hit tror jag många italienare kommer att få hjärtattack.
- Priserna överlag i Rom är en stor positiv skillnad från Stockholm. När kunde man gå ut och äta middag med vin för motsvarande 20 euro för två personer i Sveriges huvudstad senast?
- Johans lunchpriser på jobbet, 0,70 euro för en lunch, vart kan man slå det?
- Det charmiga utelivet och hänget på piazzor, hänget mot bilar, oberoende av vilken dag i veckan det är.
- Stammiskänslan som vi fått på restauranger och i affärer i närheten av lägenheten.
- Närheten till Medelhavet och kusten, och möjlighet att enkelt ta sig till övriga södra Europa med alla de vackra platser som finns.
- Butikerna med sin egen inriktning. Vi går till ett ställe för att köpa fisk, vi går till ett annat för att köpa charkerier, vi går till ett ställe och handlar te, vi går till ett ställe och handlar hygienprylar, vi går till ett ställe för att köpa glass osv.
- Johans morgonkaffe-rutin. På väg till metron stannar han på "kaffetorget", tar en caffé och möjligen en cornetto, pratar med ägaren och fortsätter sedan mot jobbet. Behöver jag ens nämna att detta kostar i princip ingenting?
- Aperitivokulturen. Oj vad ni kommer få massa fördrinkar hemma hos oss i fortsättningen :)
