På resande fot..

Wow, vilka fantastiska 12 dagar Sofie och jag har haft på vår resa! Det har varit händelserika, fullspäckade och underbara dagar. Jag är så glad att vi kunde göra denna resa och känner mig lycklig över att ha fått se alla fina platser som vi har besökt och träffat alla de underbara människor som vi gjort.

Vi började resan den 1 mars och självklart ville Rom äventyra det hela lite genom att ha strejk i hela kollektivtrafiken. Det ledde till att Johan (som inte kunde ta sig till jobbet) och jag gick hem till Sofie istället för att ta metro + tram i den varma solen och de många plusgraderna. Vi kom iväg iaf och resans första bild är tagen vid vårt första stopp, tankning vid en bensinstation några mil norr om Rom.

Vidare åkte vi till Toscana och ön Monte Argentario och till byn Ponte Ercole. Det var inte ett planerat stopp utan när vi kikade på kartan så tyckte vi att det vore spännande att se platsen där Caravaggio dog samt platsen där den holländska kungafamiljen tydligen har sommarhus eller liknande. Det var väldigt vackert..

För lunch stannade vi i staden Grosseto som jag hade hört mycket gott om. Det var väldigt fint och vi hittade en supercharmig restaurang i närheten av Duomon.

Inte långt ifrån Grosseto ligger Pisa och eftersom jag inte hade sett det lutande tornet stannade vi till för några typiska turistbilder.

Efter många intryck på en och samma dag och efter många timmars bilkörning checkade vi in på ett hotell i den mysiga toscanska staden Lucca. Vi tog en aperitivo utanför den kända stadsmuren och sedan middag innanför muren.

På fredagen strosade vi runt i Lucca bland kyrkor, gammal amfiteater och piazzor.

Nöjda med Lucca fortsatte vi till Portovenere som är en otroligt fin kuststad i Ligurien. Vi åt en fiskinspirerad lunch och tog sedan en tur till den otroliga kyrkan som ligger högt utmed kusten och havet.

Några timmar senare åkte vi vidare till en av städerna som utgjorde frågorna i årets På spåret-final; Genova. Genova är en viktig hamnstad och vi tog oss en tur till Porto Antico, gamla hamnen, och sedan en tur runt på stan. Vi var ganska dåligt pålästa men när vi sedan kom tillbaka till hotellet och tittade igenom guidepapper vi fått av hotellet hade vi omedvetet lyckats se en del måsten.

Lördag morgon och precis som i På spåret-finalen var vi tvungna att åka förbi den stora fyren La Lanterna som står mitt i staden och är den äldsta fungerande fyren i världen, samt köpa med oss lite äkta färsk ligurisk pesto.

Efter detta begav vi oss vidare till Piemonte och staden Turin. Åh så vackert väder vi fick och återigen strosade vi runt på stan, satte oss på en uteservering med varsin fräsch fruktdryck och kikade i affärer. Vi lyckades hitta en charmig restaurang för middag och testade på typisk piemontisk antipasto och lyssnade till turinborna prata med en dialekt som låter väldigt annorlunda än den romerska som vi lyssnar till dagligen. På något sätt var turinborna också lugnare och använde mindre kroppsspråk än vad man ser i Rom. Mycket intressant och Sofies slutsats är att det måste beror på att vi var mycket mer norrut och närmare övriga Europa..

På söndagen tog vi oss till det helt fantastiska Museo Nazionale del Cinema som är beläget i Turins landmärke Mole Antonelliana, tidigare en synagoga. Därinne kunde man t ex se hur film tillverkas och hur man använder sig av olika knep för att få till olika effekter. Man kunde slå sig ner i en väldigt bekväm fåtölj och kika på en film, gå igenom olika inredda rum från olika filmer samt åka upp i detta höga museum och få fantastisk utsikt över staden.

Efter biomuseet och inköp av färska ostar och focaccia till lunch i bilen påbörjade vi vår färd till ett nytt land. Efter ett par timmar nådde vi Mont Blanc-tunneln och de franska alperna vår nått.

Mont Blanc från Italien.

Mont Blanc från Frankrike.

Därifrån tog det oss ca 2 timmar att nå Sofies föräldrar hus som ligger strax utanför staden Manigod. För att nå den gamla farmen som ligger på 850 meters höjd var vi tvungna att gå 10 minuters hal och brant backe upp och det kändes i kroppen när man väl var framme och uppe. Det var otroligt skönt att komma fram till detta charmiga hus efter fyra dagars intensivt körande och underbara intryck for att andas in den friska luften och vara omringad av snötäckta berg.

Sofies föräldrar till höger och deras vänner kvällen då Sofie och jag lagade pasta med pesto som primo piatto och sedan lax och kokt potatis som secondo piatto.

Vi fick två underbara dagar med skidåkning i skidområdet La Clusaz och vilken upplevelse det var att åka skidor i alperna! Vad jag minns har jag bara åkt skidor i Sverige och Norge tidigare så detta var något för sig. Att växla mellan att åka ner för backaer på en höjd mellan 1000-2000 meter, att inte behöva ha halsduk på sig, att kunna ha solglasögon på sig istället för skidglasögon samt solkräm 50 i ansiktet men ändå få solbränd näsa och kinder, det var underbart!

Paus i backen med Mont Blanc till vänster.

Utsikt från mitt fönster en solig och klar dag = skidåkning!

Vi tog oss in till staden Annecy två dagar också när vädret och benen inte tillät mer skidåkning. Där åt vi goda crepes, vandrade runt bland kanalerna och shoppade lite.

Utsikt från mitt fönster en dimmig och kall dag = shopping!

I fredags var det så dags att lämna otroligt vackra franska alperna och bege oss till nästa land och stad. Innan vi nådde Amsterdam passerade vi dock två andra länder. Först Luxemburg där det var väldigt intressant att se de långa köerna till bensinstationerna som bildas pga. Luxemburgs låga skatt som bidrar till stora prissänkningar vad gäller bensin, självklart passade också vi på att tanka här. Därefter åkte vi igenom ett skogigt Belgien och till slut nådde vi Holland och Amsterdam. På kvällen var vi ganska utmattade efter ca 10 timmars körning så jag tog bara en kort promenad i området där Sofies föräldrar har sitt hus för att spana in kanalerna och Heinikenbryggeriet innan vi sedan hamnade i soffan med godsaker framför en film.

På höger sidan om denna kanal bodde vi hos Sofies föräldrar.

Lördagen började jag med ett besök på Anne Frank-museet. Vilket otroligt välgjort och gripande museum som gav mig många funderingar, bitterhet och ledsamhet. Museet är definitivt ett måste när man besöker Amsterdam och glöm inte att boka biljett online för kön in var verkligen så lång som alla varnat om!

I detta hus gömde sig Anne Frank, hennes familj och några andra människor under några års tid innan de blev upptäckta och det var endast Anne Franks pappa som överlevde koncentrationslägren.

Efter besöket gick jag till Amsterdam centralstation och mötte jag upp Else och Roos. De bor i Utrecht en haltimme från Amsterdam men tog sig in till huvudstaden denna lördag. De visade mig runt lite i stan, vi shoppade lite, åt en typisk holländsk krokett, tog en tur i Vondelpark, passerade muséeparken samt åt en mycket god middag tillsammans.

Roos och Else vid Dam Square.

Färskt te och kaffe i ett soligt Vondelpark.

Söndag och Sofie och jag beger oss till centralstationen för att möta upp Elly som kommer med tåg från Doetinchem. Vädret var strålande fint så vi satte oss på en uteservering och njöt av sällskapet och solen. Efter en stund kom också Marlies som bor i Utrecht.

När solen började tacka för sig följde jag med Marlies till Utrecht där hon bor. Marlies visade mig runt på stan på kvällskvisten och vi åt en god middag tillsammans. Från Utrecht tog jag mig sedan igår till Eindhoven där jag flög hem till ett 21 grader varmt Rom.

♥ ♥ ♥